Seminarieuppgifter

I kursen ingick att vi skulle ingå i en seminariegrupp. Gruppen skulle ha två seminarium och två gruppuppgifter. Uppgiften bestod av att vi skulle svara på frågor och lämna in ett gemensamt dokument på varje uppgift. Våra träffar har skett via Hangout och Google dokument. Det första seminariet handlade om olika begrepp som behandlades i kursen som design för lärande, meningsskapande, tecken på kunnande och tecken på lärande, meningserbjudande, affordanc, representationer och multimodal kommunikation. Vid det andra seminariet skapade vi en utvärderingsmodell för appar. I uppgift tre skulle vi reflektera över de praktiska delarna som vi har arbetat med och koppla det till litteraturen och i uppgift fyr skulle vi testa och reflektera över en Google Cardboard.

Att arbeta i grupp är otroligt lärorikt men också en utmaning. Mina tankar och funderingar möter seminariegruppens reflektioner kring de olika frågeställningarna vilket gjorde att jag fick nya perspektiv på t.ex. de olika begreppen som vi diskuterade. 

Wikipedia UG2 C

Uppgiften bestod av att skriva en artikel på Wikipedia som är ett mångspråkigt webbaserat uppslagsverk med i huvudsak fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Det första jag fick göra var att sätta mig in i hur Wikipedia fungerar och hur en Wikipedia artikel är uppbyggd. Därefter skulle jag välja ett begrepp som var kopplat till kursen. Jag valde att beskriva begreppet affordance. Innan jag fick publicera på Wikipedia skulle två av mina kurskamrater samt läraren tycka till om artikeln.

Här kan du läsa min artikel om affordance

Geocaching - Skattjakt UG2 C

Geocaching
Min studiekollega Anette Muren och jag bestämde oss för att göra uppgiften UG2 C tillsammans. Första steget var att ladda ner geocachappen på våra telefoner. Vi valde en cache i närområdet, Sölvesborgs Ridklubb GC6F8EH. Vi begav oss mot punkten på kartan som markerade cachens läge. När vi närmade oss använde vi kompassen.  Då vi hittade cachen registrerades den i boken som låg i gömman sedan registrerade vi även att vi hittat cachen i appen. Att leta cacher i en geocaching är är både roligt och utmanande eftersom man inte riktigt vet vad för klurigheter man kommer att möta. Det är också ett roligt sätt att få motion samt man får kunskap om olika platser eftersom ägaren till cachen ofta berättar om platsen. Jag tror att många barn hade tyckt det varit roligt och spännande med geocaching eftersom ett upplägg med skatter och karta tilltalar många barn. Ur ett säkerhetsperspektiv tror jag det är bättre att anordna egna skattjakter på förskolegården eller i ett bilfritt område som t.ex. parker. Tittar jag på geochaingskartan runt min förskola ser jag att det endast finns ett fåtal cacher på gångavstånd samt att vi måste gå ute i trafiken för att komma till dessa. Så jag menar att det är ett bra alternativ till geochaing att med hjälp av t.ex. Xnote eller Qr-koder anordna skattjakter.

Skattjakt
Då vi skapade skattjakten valde vi att arbeta med appenXnote. Vi började med att välja fyra skattpositioner, markera dessa på kartan i appen Xnote och länka ihop dem till en skattjakt. Sedan skickade vi ett meddelande med en ledtråd om den första skatt positionen till telefonen. Vid varje skattposition fick barnen ett uppdrag utifrån apparna ”Register över svamp” och ”Min första småkrypsapp”.
Skattjakten startade med att vi samlade fem av våra förskolebarn inne på en avdelning och sa att de fått ett e-postmeddelande. Vi använde projektorn när vi läste det första meddelandet för att lättare kunna reflektera över det vi som kartan och krysset.  Min upplevelse var att barnen var otrolikt engagerade i skattjaken. De visade också entusiasm då de löste uppdragen utifrån apparna. Det hade varit en stor fördel att ha två Ipad då barnen hade kunnat jobba i mindre grupper mer självständigt. Efter skattjakten berättade barnen för de andra barnen, pedagogerna och för föräldrarna hur skattjakten gått till och om hur roligt det varit och att de ville göra det igen.
Fördelen med att skapa egna skattjakter är att pedagogerna kan anpassa skatterna och eventuella uppdrag utifrån barnens intresse och förmågor. Vi kunde också se att barnen samarbetade, tolkade instruktioner, problemlösning, argumenterade mm. Nackdelen med skattjakten var att det krävdes internetuppkoppling på Ipaden och det är det inte på förskolans så vi använde privata. Vår upplevelse är att det är relativt enkelt att ordna en skattjakt med hjälp av Xnote, nästa gång skulle dessa barn kunna få vara med och planera en skattjakt för sina kompisar.

Ljudredigering UG2 B

Uppgiften 2 B bestod av att spela in fem ljud som barn känner igen inomhus detsamma med fem ljud utomhus som skulle sammanfogas till en fil samt en egensjungen sång i en egen fil.

Ljuden spelades in på Ipaden via appen Hokusai Audio Editor. Därefter laddade jag upp ljudfilerna till googele Drive. Därifrån hämtade jag hem dem till datorn för att sedan i http://www.apowersoft.se/gratis-online-video-ljudomvandlare  konvertera från Mp4 till Mp3 då redigeringsprogrammet Audacity inte accepterar Mp4. Efter konverteringen så lades ljuden in i redigeringsprogrammet Audacity där inomhusljuden gjordes till ett projekt och utomhusljuden gjordes ett annat projekt. I bearbetning av sången i Audacity lade jag på reverb för att öka rymden. Projekten exporterades till tre ljudfiler i Wav-format som jag sen lade upp i Soundcloud där de nu kan lyssnas på.

Ljuden inomhus är toalett, dammsugare, telefon, mikrovågsugn och bestick. Inomhusljud
Ljuden utomhus är bil, biltuta, löv, hammare och vattenbrunn. Utomhusljud
Sången är ”Twenkel twenkel little star”. Sång

Animering UG2 A

Jag och en studiekollega på min förskola bestämde att vi skulle göra animeringsuppgiften tillsammans. Efter lite funderande bestämde vi oss för att använda appen Puppet pals då vi trodde att appen var bra att använda tillsammans med barnen på förskolan. Vi lät fyra barn, två barn från min avdelning och två barn från kollegans avdelning träffas för att skapa en saga. Barnen fick som utgångsläge till sagan välja var sin figur som de sedan fotograferade. Därefter skapade de sagan tillsammans med stor kreativitet.

Kollegan och jag började med att undersöka hur appen Puppet Pals och hur olika ljudprogram fungerade. Appen var lätt att arbeta med men redigeringsprogrammet Audacity till ljudet till filmen var desto svårare kanske på grund av att det var helt nytt för oss. 

Vi spelade in barnen när de sjöng en sång och de fick spela in sagans avslutningsfras i appen Easy Sound Recorder på en telefon. Bakgrundsljuden till filmen hämtades från ljudbiblioteket på Youtube där det finns gratismusik som får användas i videoklipp. Vi valde musiken Scraping The Sewer med Doug Maxwell som visar på spänning i filmen. Från Freesound. Org hämtade vi två ljudeffekter, Horse Gallop-Loopable. Mp3 och Diabolic horse, waw som importerades som mp3 till Audacity.  Vi skapade också egen musik Bäbä vita lamm, på fargott, i appen Garageband på iPaden som exporterades till datorn. Alla sex ljudfiler hämtades sedan till Audacity som är ett fritt ljudredigeringsprogram. I Audacity redigerade vi de sex ljudfilerna så det passade till filmen. Filen med ljudet exporterades sedan till Windows live Movie Maker där vi redigerat filmen. 

Länk till animeringen  Kolan och spökträdet

Bildredigering UG2 A

Här har jag skapat en bild utav tre digitalfotografier. Jag använde mig av programmet Pixlr Editor. För att lösa uppgiften hade jag stor hjälp av tre små förklarande filmer på Youtube om hur Pixlr Editor fungerar;
frilägga fotografi https://www.youtube.com/watch?v=XxI0D1Equ04,
lägga ihop två bilder https://www.youtube.com/watch?v=xhCggjTFoaU,
lägga till text https://www.youtube.com/watch?v=2k3IRx5CRmY. 

Greenscreen UG1 E

Här har jag med hjälp av appen Greenscreen by Do Inc skapat en kortfilm där jag ger en åsikt om användningen av IKT i förskolan.

Länk till min greenscreen film